Ta reda på syftet

Börja alltid med att ta reda på syftet med praktikplatsen:

• PRAO
• Praktik via KAA (Kommunala aktivitetsansvaret)
• Språkträning på en arbetsplats
• Arbetsträning

När du känner till syftet blir det enklare att planera lämpliga arbetsuppgifter och ge rätt stöd.

Anpassningar och behov

Inför starten behöver ni ta reda på:

• Om personen har särskilda behov som kräver anpassningar i arbetsmiljön.
• Om det finns behov av hjälpmedel.
• Om arbetsuppgifter eller introduktion behöver anpassas.

Planera introduktionen

En genomtänkt introduktion ger en trygg start för både handledare och praktikant.

Fundera över:

• Hur ni brukar introducera nya medarbetare.
• Om den rutinen fungerar även för denna person.
• Om något behöver anpassas för att introduktionen ska bli så bra som möjligt.

Handledaren är en av de viktigaste personerna under praktikperioden.

Som handledare:

• Har du ett övergripande ansvar för att planera och fördela arbetsuppgifter.
• Hjälper du praktikanten att förstå arbetsuppgifterna.
• Finns du tillgänglig för frågor.
• Introducerar du praktikanten till arbetsplatsen och arbetsgemenskapen.
• Är du en förebild i arbetslivet.

En bra handledare:

• Är intresserad av uppdraget.
• Har tid att ge stöd och vägledning.
• Skapar trygghet och delaktighet.
• Ger återkoppling på ett respektfullt och utvecklande sätt.

Utse alltid en ersättare om ordinarie handledare skulle bli frånvarande.

Tydlig ansvarsfördelning

Bestäm redan från början:

• Vem praktikanten ska kontakta vid frågor.
• Vem som ansvarar om handledaren inte är på plats.
• Vem som kontaktas vid frånvaro eller sjukdom.

Informera arbetsgruppen innan praktikanten börjar.

Ordna vid behov:

• Arbetskläder
• Skåp
• Nyckel eller tagg
• Dator och inloggningar
• Arbetsplats och utrustning

En bra första dag skapar trygghet och motivation.

Gå igenom:

• Verksamheten och arbetsplatsen
• Säkerhetsrutiner
• Ordningsregler och rutiner
• Arbetstider, raster och lunch
• Kontaktuppgifter
• Rutiner vid sjukdom och frånvaro

Visa lokalerna och presentera praktikanten för medarbetarna.

Låt introduktionen ta tid.

Tänk gärna på att:

1. Visa arbetsuppgiften.
2. Förklara varför den utförs.
3. Låt praktikanten prova själv.
4. Ge stöd under tiden.
5. Ge positiv återkoppling.

Berätta även:

• Hur lång tid en uppgift brukar ta.
• Vad praktikanten ska göra när uppgiften är klar.
• Vem som kan hjälpa om du inte är på plats.

Många rutiner och sociala koder är självklara för den som arbetat länge på arbetsplatsen men inte för någon som är ny.

Berätta exempelvis om:

• Lunch- och fikavanor
• Användning av mobiltelefon
• Klädregler
• Gemensamma utrymmen
• Möteskultur
• Sociala förväntningar på arbetsplatsen

Detta är särskilt viktigt vid språkträning och för personer som är nya i Sverige eller på arbetsmarknaden.

Regelbunden dialog är en viktig framgångsfaktor.

Prata kontinuerligt om:

• Vad som fungerar bra.
• Vad som är svårt.
• Om arbetsuppgifterna är lagom utmanande.
• Om något behöver förändras.

Boka gärna in återkommande avstämningar.

Avsluta praktikperioden med ett samtal där ni tillsammans reflekterar över:

• Vad som fungerat bra.
• Vad som varit utmanande.
• Vad praktikanten lärt sig.
• Hur perioden kan utvecklas inför framtiden.

Återkopplingen är värdefull för praktikantens fortsatta utveckling och självkännedom.

Syfte

PRAO ska ge elever kunskap om arbetslivet inför framtida studie- och yrkesval. Praktiken ger en inblick i arbetsmarknadens förutsättningar, krav och möjligheter.

Att tänka på som handledare

Många elever saknar arbetslivserfarenhet och behöver:

• Ett varmt välkomnande.
• Tydliga instruktioner.
• En introduktion till hur en arbetsplats fungerar.
• Möjlighet att ställa frågor.

Fokusera på att eleven får:

• Inblick i olika yrken.
• Delta i verksamhetens vardag.
• Förstå hur arbetsplatsen fungerar.

Viktigt för eleven

Forskning och erfarenheter visar att elever uppskattar när:

• Handledaren tar emot dem på ett bra sätt.
• De får vara en del av verksamheten.
• Arbetsuppgifterna känns meningsfulla.
• De får kontakt med arbetskamrater.
• De får en realistisk bild av arbetslivet.

Syfte

Praktik via Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ger ungdomar som inte studerar eller arbetar möjlighet att prova arbetslivet, utveckla arbetslivserfarenhet och få stöd i sin väg vidare mot studier eller arbete.

Att tänka på som handledare

Fokusera på att:

• Skapa struktur och trygghet.
• Introducera arbetsuppgifter stegvis.
• Stärka ungdomens självförtroende.
• Ge återkoppling på framsteg.

Det viktigaste är ofta inte produktionen utan att ungdomen får erfarenheter av arbetslivet och utvecklar sin arbetsförmåga.

Syfte

Språkträning på en arbetsplats ger personer som studerar svenska för invandrare (SFI) möjlighet att utveckla svenska språket i en verklig arbetsmiljö.

Forskning visar att språkutveckling sker bäst i de sammanhang där språket används. Yrkesspråk utvecklas därför bäst på arbetsplatsen.

Att tänka på som handledare

Du behöver inte vara språklärare.

Det viktigaste är att:

• Inkludera personen i vardagliga samtal.
• Förklara ord och begrepp som används på arbetsplatsen.
• Uppmuntra frågor.
• Ge tid att lyssna, förstå och uttrycka sig.

Praktiska tips

• Tala tydligt och i normal samtalston.
• Visa samtidigt som du förklarar.
• Upprepa viktig information vid behov.
• Kontrollera att instruktioner har förståtts.
• Uppmuntra deltagande i raster och fikapauser.

Målet är att utveckla både vardagsspråk, yrkesspråk och förståelse för svensk arbetsplatskultur.

Syfte

Arbetsträning ger personer möjlighet att träna arbetsförmåga och arbetslivsfärdigheter utan krav på produktivitet.

Syftet är att stärka och kartlägga personens förutsättningar för arbete.

Att tänka på som handledare

Arbetsträningen ska anpassas efter individens förutsättningar.

Fokus kan exempelvis ligga på:

• Att passa tider.
• Följa rutiner.
• Förstå instruktioner.
• Samarbete med kollegor.
• Koncentration och uthållighet.
• Självständighet och ansvarstagande.
• Initiativförmåga.
• Problemlösning.

Viktigt att komma ihåg

Personen kan:

• Sakna arbetslivserfarenhet.
• Ha varit borta länge från arbetsmarknaden.
• Ha ohälsa eller funktionsnedsättning.
• Vara i behov av anpassningar eller extra stöd.

Det viktigaste är därför inte arbetsprestationen utan utvecklingen över tid.

Kommunens arbetsmarknadskonsulent följer arbetsträningen och finns tillgänglig för stöd och uppföljning till både deltagare och handledare.